Databasengreda.se

Då man talar om ordet arvsrätt så menar man att det är en speciell ordning som förklarar hur- och i vilken ordning efterlevande ska ärva en avliden person. Har en människa avlidit så finns det nästan alltid några släktingar kvar i livet och det är också för dessa som svensk arvsrätt finns till; den skapar en klar bild över vilka som har rätt till störst del, vilka som överhuvudtaget har rätt att ärva och i vilken ordning som allting ska ske.

Om vi tar ett vanligt exempel som får illustrera hur vår arvsrätt fungerar så kanske detta kan ge en lite klarare bild. En person avlider; en äldre man som har en fru samt tre stycken barn. Vidare så finns det några bröder kvar till mannen samt barn till dessa – det vill säga kusiner till den avlidnes barn – vad säger vår arvsrätt om ett sådant fall?

Ja, här kan man säga att det först och främst kommer att vara hans fru som ärver i och med att de var gifta; därefter så kommer det enligt vår arvsrätt att vara barnen – bröstarvingarna – som ärver och sedan kommer mannens bröder för att sedan sluta med att deras barn kommer att ärva. Så ser vår arvsrätt ut i detta fall och detta är således ganska logiskt och enkelt att följa. Frågan är då varför det ofta blir konflikter mellan familjemedlemmar i och med ett dödsfall och varför inte allting sker så smidigt som i exemplet ovan?

Vår arvsrätt för ett samboförhållande

Ja, här kan vi slänga in ytterligare några ingredienser i detta exempel för att visa varför det kan bli bråk mellan familjemedlemmar i och med ett dödsfall och trots att det finns en lag att följa i form av vår arvsrätt. Vi säger här att samma man har avlidit men att hans fru – i detta exempel – inte är hans fru utan att de hela tiden levt i ett samboförhållande samt att mannen i fråga även haft ett litet snedsprång under sin livstid – ett snedsprång som resulterat i ett barn. Detta barn är numera tjugo år gammal och här ska vi då förklara hur vår arvsrätt säger om just detta fall.

Här kommer vår svenska arvsrätt att låta den numera tjugoåriga barnet att – utan dröjsmål – ärva först och detta utan att vänta. Därefter kommer hans andra barn – de som han uppfostrat tillsammans med sin sambo att ärva – och detta i och med att de är bröstarvingar. Efter dessa så kommer hans bröder att ärva och därefter kommer deras barn att få ta en del av kakan. Ser vi då något fel här?

Ja, frun – som tidigare ärvde först – kommer numera att få en väldigt liten del av arvet i och med att de i det här fallet enbart levde ihop i ett samboförhållande. Här säger alltså vår arvsrätt att det är en väldigt stor skillnad i att leva med- eller utan en ring på sitt finger och det spelar ingen roll hur länge man levt ihop eller hur kära man varit under denna tid – vår arvsrätt säger att det är oväsentligt.

Här kan enbart ett testamente vara räddningen och detta är också något som rekommenderas att det skrivs mellan par i ett samboförhållande.

Om man talar om affärsjuridik och vad detta går ut på så handlar mycket om ett slags växelspel mellan affär och juridik och att kunna tolka, navigera och guida den klient man som affärsjurist företräder. Det vill säga; bistår man som affärsjurist en klient som vill få till stånd en större transaktion eller genomföra exempelvis ett uppköp så måste man först och främst inse att denne är ute efter en så stor vinst som det bara är möjligt.

Det som man också ska vara medveten om är att klienten ofta tar vilken väg som helst för att nå denna vinst och att det inte spelar någon som helst roll om denna väg går rakt över lagboken – åtminstone i teorin. Affärsjuridik innebär alltså att man som jurist inom detta försöker få sin klient att genomföra en så bra affär som det bara går – men där man inte bryter mot några regler. En svår balansgång som kan skapa friktion mellan juristen och klienten i fråga och här gäller det som jurist att vara kall, saklig och påläst om både ekonomi och juridik och därigenom kunna presentera en bra lösning som ändå gynnar klienten i fråga.

Det som en sådan klient sällan inser är nämligen det faktum att lagen inte alltid är i vägen är i vägen och att man i många fall istället kan använda den som ett verktyg till att nå sina mål. Det är också av den anledningen som kunniga, skickliga och erfarna personer inom affärsjuridik blir så flitigt anlitade av klienter och där man i många fall även kan se att dessa får en betydande roll inom företaget han representerat.

Förhandling – en del av affärsjuridik

Oavsett vilken klient man företräder och vilken sorts transaktion eller affärsuppgörelse man står inför så kommer man alltid att möta ett motstånd på andra sidan – en motståndare som även de är ute efter att göra samma goda affär. Det här leder således till att man som verksam inom affärsjuridik även måste vara en skicklig förhandlare utöver att kunna mycket om affärer och juridik.

Det som sker vid en sådan förhandling är att de båda juristerna presenterar de fakta som de samlat in och lämnar över en analys. En analys som därefter ställs mot den andres och det är där man sedan tar vid och påbörjar förhandlingen.

Ska man jämföra detta med något så är en schackmatch inte långt ifrån sanningen, de vill säga – man förutser sin motståndares drag, vad han vill och vad man själv kan få igenom i gengäld. En förhandling kan inom affärsjuridik kan ta väldigt lång tid likväl som den kan gå väldigt fort och allt beror på magnituden av affären samt hur skickliga, pålästa och påstridiga affärsjuristerna är.